Byteshandel, vad är det egentligen? Somliga tänker sig kanske grottmänniskor som byter en klubba mot en sten, eller någonting annat primitivt. Men sanningen är att byteshandeln är högaktuell även idag, trots att många eventuellt avvisar det påståendet.
Vad är pengar?
Pengar kan bestå av vad som helst, såsom ett mynt, en sedel eller ett stycke guld. Det är dessutom vi människor som bestämmer det egentliga värdet. I grund och botten är pengar ett bytesmedel, som gör att vi kan köpa produkter, samt spara inför stora inköp. Mer specifikt är pengar endast värdefulla när vi vet att de accepteras som betalmedel, dvs. ses som värdefulla av andra människor.
Byteshandel förr i tiden
Pengar har funnits på plats i cirka 3.000 år. Innan dess var det byteshandel som gällde. Förr i tiden anordnades ofta så kallade ”bytardagar”, där bland annat skinn, pälsar och vapen kunde byta ägare. Att byta pryttlar fungerade säkert acceptabelt för länge sedan, men sedan regelrätta pengar införts är det enklare att förstå bristerna med bytessystemet.
Läs mer: Tullar är ett vanligt handelshinder
När uppfanns pengar?
Nu stannar vi kvar i stenåldern ett tag, där byteshandel var vanligt förekommande. Väl där byttes varor samt tjänster hej vilt, och vissa varor var säkerligen mer uppskattade än andra – allt enligt utbud och efterfrågan-principen. En relativ prissättning rådde, där exempelvis ett djurskinn kunde vara värt 30 bananer och så vidare. De mest värdefulla produkterna, såsom välsaltat kött eller effektiva vapen, kunde behålla sitt värde under en lång tidsperiod.
Kan man verkligen påstå att pengar uppfanns, då byteshandel egentligen bara är en mer ineffektiv variant av dagens ekonomiska system? Ja, skulle vi säga. Undan för undan efterfrågades en mer stabil valuta som även kunde delas, samt var enkel att förvara och bära med sig. Primitiva pengar, såsom guld och djurhudar, revolutionerade handeln och bjussade på många fördelar i jämförelse mot bytesekonomin. Och för att svara på frågan; 600 f.Kr uppfanns mynten, dvs. regelrätta pengar. Det egentliga svaret är dock lite av en tolkningsfråga, som ni kan läsa mer om via länken nedan.
Läs mer: Pengarnas historia – viktiga milstolpar
Varför utplånades byteshandeln?
Vi leker med tanken och säger att vi behöver två par långbyxor, och har fem t-shirts som vi kan avyttra i bytet. I det fallet måste vi hitta någon som äger två långbyxor i passande storlek, som dessutom vill bli av med dem, samt accepterar t-shirts som betalning. Den jakten skulle knappast bära frukt i första taget.
Om vi istället hade pengar till vårt förfogande skulle vi helt enkelt kunna köpa byxorna, och det bevisar att dagens monetära modell fungerar bra mycket bättre i jämförelse mot byteshandeln.
Skulle en bytesekonomi fungera i dagsläget?
Nej. Även om alla pengar försvann på ett ögonblick skulle vi förmodligen ta oss tillbaka till pengasystemet återigen. Viktiga och mer uppskattade varor skulle identifieras, och tillslut skulle nya mynt och sedlar vara på plats.
Budget före byte – använd Konsumentverkets budgetkalkyl
Byteshandel känns “gratis” eftersom inga pengar byter händer, men varje byte påverkar ändå hushållsekonomin genom tid, transport, förvaring och ibland små kompletteringsköp. Därför är mottot: budget först, byte sen.
Börja med en enkel hushållsbudget. Lista inkomster och utgifter och dela upp dem i:
-
Fasta kostnader: boende, el, försäkringar.
-
Rörliga kostnader: mat, transporter, abonnemang – och en liten pott för “byte/underhåll”.
Ett bra stöd är Konsumentverkets budgetkalkyl, där du fyller i dina siffror och får en tydlig översikt. Då ser du om det finns utrymme för transporter, material eller reparationer kopplade till ett byte.
Så gör du ett byte ekonomiskt hållbart:
Tips: Principen med budgetdisciplin är densamma även i andra nöjen. Om du till exempel spelar på casino eller bettar kan den här guiden vara nyttig: Så vårdar du dina pengar när du spelar casino eller bettar. Den handlar inte om byteshandel, men ger konkreta råd om hur man låter nöjen ligga sist i budgeten – först när det nödvändiga är betalt.
-
Värdera ärligt: jämför nypris, skick och återstående livslängd. Sätt ett ungefärligt värdeintervall.
-
Räkna med sidokostnader: bränsle/frakt, emballage, smådelar, eventuella verktyg.
-
Tidskostnad: planering och hämtning/leverans tar tid – lägg in det i beslutet.
-
Förvaring: har du plats, eller skapar bytet ett “kostsamt” förråd?
-
Byteskvot: sträva efter att värdet du får minst motsvarar värdet du lämnar + sidokostnader.
-
6-månadersregeln: byt inte bort något du sannolikt behöver inom ett halvår.
Poängen är enkel: en “bytesbudget” fungerar som vilken annan utgiftspost som helst och ligger längst ned på listan – först när det nödvändiga är betalt och det finns utrymme i tiden och logistiken är det läge att byta. Saknas utrymme en månad? Låt bytet vänta. På så sätt blir byteshandel ett sätt att stärka ekonomin och minska svinn, inte tvärtom.
Finns det några fördelar med en renodlad bytesekonomi?
Det skulle bli aningen svårare att driva in skatt. Moms och andra typer av punktskatter skulle omöjligt kunna håvas in när produkter byts mot produkter. Men då skatt oftast ses som en förutsättning för att ett samhälle överhuvudtaget ska fungera kan man fråga sig om den aspekten verkligen kan ses som en fördel. Expressen nämner även ett bredare kontaktnät som en potentiell fördel. Men vad är viktigast egentligen – en hållbar ekonomisk modell eller regelbundna samtal med ett gäng prutande halvfrämlingar?