Rostigspik - En sida om byteshandel & Handelshistoria

Rostigspik

Pengarnas historia

Många förknippar begreppet pengar som sedlar, mynt och elektroniska transaktioner, men sanningen är att fler ting än så kan räknas in som just pengar. Pengar är allt som vi tillför ett värde, så även guld och andra ädelmetaller kan räknas som pengar om vi ska hårdra det hela.

År 6.000 f.Kr. använde vi främst betesdjur, såsom lamadjur och kameler som pengar. Omkring 5.500 år senare gjorde det första mynt entré, och bara några hundra år därefter kikade den första sedeln fram. De första mynten bestod främst av ädelmetaller, medan de första sedlarna var tillverkade av läder.

Den första internettransaktionen genomfördes år 1994, och därefter har innovationen skenat rejält. Numera finns över 800 kryptovalutor på plats, och digitala betalalternativen blir samtidigt fler och fler, medan de kontanta betalningarna minskar stadigt.

Internationell handel

Internationell handel är ett viktigt delområde, som främst behandlar handelsavtal och frihandel.

Ett handelsavtal kan ses som ett bindande ramavtal som alla delaktiga länder måste förhålla sig till. Frihandel, eller ett frihandelsavtal – syftar på ett avtal där alla tänkbara handelshinder, såsom tullar och utförandekrav, förhandlats bort.

Experter menar att Sverige tjänar stora pengar på frihandel. Samma skara säger att hela 30 procent av våra arbeten står och faller på just frihandelsavtalen.

Men alla är dock inte lika sålda på frihandelsavtal som oss svenskar. Frankrike, Irland och Polen ägnar sig hellre åt protektionism, och väljer därför att se frihandel som ett hinder istället för en möjlighet.

Men 24 av 27 EU-länder är dock positivt inställda till frihandel, så mycket tyder på att samma fenomen är här för att stanna.

Det här händer på Rostigspik

På den här webbsidan hittar ni mer information om viktiga begrepp som kan förknippas med nationell och internationell handel. Vi pratar bland annat mer om handelsavtal och hur dessa kan påverka ekonomin, samt vilka effekter protektionism och diverse handelshinder bidrar till.

Vi tar även upp mer historiska aspekter, såsom hur pengar blev till samt hur byteshandel, eller bytesekonomin fungerar. Vi vill påstå att byteshandeln är synnerligen intressant, då den fungerade utmärkt under tusentals år. När samma typ av handel existerade identifierades ofta särskilt värdefulla produkter, såsom saltat kött och vapen – som behöll sitt värde över en längre tid.

Men tillslut föll byteshandeln till förmån för dagens monetära system. Det var helt enkelt för krångligt att ägna sig åt byteshandel, då pengasystemet tillät enklare betalningar. Och då pengar både kan sparas och förflyttas på ett enkelt sätt har vi aldrig tittat tillbaka. En renodlad bytesekonomi skulle vara fullkomligt omöjlig i dagens läge – det är vår bestämda åsikt.

Om vi leker med vår tankeverksamhet och trollar bort alla pengar skulle extra värdefulla produkter identifieras inom en kort tidsperiod, och därefter skulle dagens pengasystem vara tillbaka på nolltid.

Kort information om huvudförfattaren

Det är jag, Adrian Gunnarsson, som står för merparten av innehållet. Ett av sidans delmål är att webbsidans material ska kunna passa alla besökare, oavsett om ni har vidareutbildat er inom ekonomi eller inte. Artiklarna ska dessutom vara lättlästa samt begripliga, och intressanta förstås.

Blogg

PENGARNAS HISTORIA – VIKTIGA MILSTOLPAR

Pengar kan bestå av nästan vadsomhelst, såsom snäckskal, djurhudar, guld, sedlar, mynt eller något annat som vi tillför ett värde. I dagsläget använder vi pengar för att kunna växla ut varor och tjänster, men så har det inte alltid varit. Förr i tiden var verkligheten en helt annan, då var det byteshandel som gällde.

Läs mer: Vad är en bytesekonomi?

Nedan presenteras viktiga milstolpar som successivt berättar mer om övergången från bytesekonomin till dagens ekonomiska system.

För extremt många år sedan: En renodlad byteshandel existerade, där exempelvis pilbågar byttes mot frukt.

År 6000 f.Kr: Kor, lamadjur, kameler och andra typer av boskap användes som pengar. 

År 3000 f.Kr: Världens första bank skapades i Mesopotamien, som var beläget i det vi idag kallar för Irak. Mer specifikt började folkslaget sumerna väga korn, för att använda det som valuta. All valuta lagrades i banken, där det även fanns plats för både lantbruksredskap och ädelmetaller.

År 1200 f.Kr: Precis här började kineserna använda kaurisnäckor som betalmedel. Det var en ruskigt bra idé, då just de snäckskalen är lätta att förvara samt transportera, och inte går att förfalska. Betalmodellen spred sig snabbt till omkringliggande länder och var populär under en lång period. 

Läs mer: Allt om tullar och andra handelshinder

År 600 f.Kr: Vid den här tidspunkten gjorde de regelrätta mynten entré. De första mynten stöptes i formar och bestod av antingen koppar, tenn eller bly.

 

Läs mer: Sälj gamla mynt via Myntsedel.se

 

År 500 f.Kr: I den forna regionen Lydien, nuvarande Asien, blev det populärt att använda metaller som pengar. Det var främst guld, silver och brons som användes som betalmedel under den här tidpunkten. 

År 118 f.Kr: Precis här anlände den första sedeln, som under den här tidsperioden var tillverkad av läder.

År 806: Även den här gången är kineserna först, och nu är det papperssedlar som uppfinns. Men då vattenstämplar och annat ”lull lull” inte var på plats var falska sedlar vanligt förekommande, och som en konsekvens av det kom inflationen som ett brev på posten.

År 1438: Somliga regioner är fortfarande kontantlösa, såsom Inkariket, där byteshandeln flödar – trots att många av grannregionerna tillämpar pengasystemet.

År 1500: Den första väl uppstyrda, eller ”riktiga” banken, äntrar scenen. En italiensk adelsfamilj, Medici – äger hela bankkoncernen och blir vansinnigt rika på kuppen.

År 1661: Sverige uppfinner Europas första papperssedlar. Bankkoncernen Stockholms Banco står för tryckandet, men bara efter att kung Karl X Gustav godkänt spektaklet.

År 1704: Den första dokumenterade valutaväxlingen sker i Amsterdam.

År 1816: Guld har funnits som valuta ett bra tag, men den här gången lägger britterna till en twist. Mer specifikt skaffar brittiska banker ett lager av guld, som är värt lika mycket som alla pengar som finns ute på marknaden. Tack vare det kunde pundets värde kopplas till guldvärdet, vilket innebar att deras valuta kunde hållas stabil över tid.

År 1865: Den finska marken gör entré i sedelform, och ersätter därmed rubeln.

År 1921: Tyskland tvingas betala ett enormt krigsskadestånd efter att de gjort bort sig rejält under första världskriget. Som en konsekvens av det blir inflationen påtaglig, då tyskarna trycker upp för mycket sedlar.

År 1966: Det första plastkortet kommer till världen. Och jepp – det var en amerikansk storbank som hann först, närmare bestämt Bank of America. 

År 1994: Världens första internetköp genomförs.

År 1997: Den första mobilbetalningen utförs via sms, då en kund köper en coca cola via en läskautomat.

År 2009: Bitcoin uppfinns av personen/gruppen som går under pseudonymen Satoshi Nakamoto.

År 2020 och framåt: Omkring 800 kryptovalutor existerar, de kontanta betalningarna minskar och ersätts av digitala alternativ.

VAD ÄR ETT HANDELSHINDER OCH HUR FUNGERAR DE?

Internationell handel bidrar till många positiva konsekvenser. Ett gemensamt ekonomiskt välstånd uppstår, och en större samhörighet uppnås – för att nämna två uppenbara fördelar.

Men trots det finns det tullar, sanktioner, straffskatter och andra stoppklossar som oftast påverkar den ekonomiska utvecklingen på ett negativt sätt. I den här artikeln tar vi en närmare kik på de handelshinder som existerar, och problematiserar kring dem ett slag.

Läs mer: Allt om internationell handel

Tullar

Många har åkt igenom en tull, och slentrianmässigt hyvlat över ett pass till en lite lagom entusiastisk tulltjänste-medarbetare. Tullar för varor skiljer sig dock rejält i jämförelse med de renodlade gränsbevakningsstationerna. 

Tullarna har som mål att minska handeln mellan specifika länder, och som en konsekvens av det påverkas den ekonomiska utvecklingen, samt ofta även de diplomatiska relationerna. För att nämna ett exempel anser många icke-EU-länder att samma organisation ägnar sig åt protektionism i en alltför stor skala, och gnäller i samband med det hejdlöst när EU höjer sina tullavgifter. Svenskt Näringsliv, som representerar landets företagare – är frihandelns vänner nummer ett, och motsätter sig alla typer av protektionism.

Tullsatserna är dock relativt låga i dagsläget, det är istället andra handelshinder som står för problematiken, rapporterar Ekonomifakta.

Läs mer: Hur fungerar en bytesekonomi?

Tullar och protektionism

Protektionism innebär att man skyddar produkter som tillverkas på hemmaplan, medan andra länder bestraffas direkt eller indirekt.

Tullsatsernas inverkan är påtaglig inom protektionismen. För att nämna ett exempel har den svenska tullen satt upp begränsningar för alkoholinförsel från andra länder, med mål att skydda alkoholmonopolet, dvs. Systembolaget. De har även sjösatt regler som påverkar avgifter för bilimport från andra länder, som i sin tur gynnar den inhemska bilhandeln. 

Som ni själva säkert är med på är de stora vinnarna de inhemska företagen, medan de största förlorarna består av exportbolag från andra länder.

Är protektionism hållbart på lång sikt?

Många anser att protektionism är ett nödvändigt ont, som måste existera för att ett specifikt land ska kunna vara lyckosamt rent ekonomiskt. Men allt är dock inte guld och gröna skogar. Länder som drabbas av protektionism kan ge igen med exakt samma mynt, och som en konsekvens av det kan ett storskaligt handelskrig uppstå. Det monetära krig som USA och Kina ägnar sig åt med jämna mellanrum handlar i grund och botten om protektionism, för att nämna ett exempel.

Är produktionsstöd ett handelshinder?

Produktionsstöd kan ses som ett hinder för länder som vill ta sig in på en specifik marknad. EU:s jordbrukspolitik är till stor del baserad på produktionsstöd som tillfaller EU-bönder som inte får den ekonomiska situationen att gå ihop. Om vi leker med tanken och säger att alla produktionsstöd som EU basar över upphör bör det innebära att mer mat importeras, och det bör gynna bönder utanför EU. Mer specifikt bör produktionsstöd betraktas som protektionism, och till viss del även ett handelshinder.

Sanktioner, skatter, lagar och regler

De skattesatser som ett specifikt land tillämpar kan påverka det exporterande landets ekonomiska tillväxt, och bör ses som ett handelshinder.

Sanktioner, dvs. bestraffningar mot specifika länder – är även det en bromskloss för det land som drabbas. Här kan EU:s kamp mot Apples skattesmitar-fasoner nämnas, så även EU:s tydliga regler mot företag som åtnjuter en dominerande ställning på marknaden.

Sist men inte minst: Lagar och regler kan påverka utländska företags förmåga att konkurrera på hemmamarknaden. Ett solklart exempel på detta är EU:s önskan om att Apple förser alla telefoner som importeras till samma region med en specifik (och kostsam) standard.

ALLT OM INTERNATIONELL HANDEL

I den här artikeln går vi igenom viktiga begrepp som kan förknippas med internationell handel, såsom handelsavtal och frihandel. 

Vad är ett handelsavtal?

Kort svar: Ett ramavtal som tillämpas när olika länder handlar med varandra.

Längre svar: Sverige både exporterar och importerar varor i stor utsträckning. Utan handelsavtal, som beskriver vilka regler som gäller, skulle det bli rena vilda western. I samma avtal ingår ofta regler för importavgifter, samt anpassningar som måste vara på plats för specifika produkter och mycket mer.

Vad är ett frihandelsavtal?

Kort svar: Ett regelverk där tullar och andra handelshinder avtalats bort.

Längre svar: Frihandelsavtal ses ofta som eftersträvansvärda, då tullavgifter och andra faktorer som förhindrar effektiv handel kan bli ett minne blott. Med ett frihandelsavtal i ryggen kan specifika länders företag tillverka de varor som passar bäst, och sälja dessa till vilket land som helst. De behöver då inte ta hänsyn till straffavgifter vid export samt import, vilket bör underlätta monumentalt vid internationell handel. Bättre förutsättningar för stordriftsfördelar och innovation nämns som två ytterligare fördelar.

Läs mer: Allt om protektionism och handelshinder

Allt är dock inte guld och gröna skogar. Även frihandelsavtalen sägs ha negativa aspekter. Detta då specifika länder inte längre kan skydda sina industrier på ett lika effektivt sätt, samt då tullavgifterna, som är bortförhandlade i frihandelsavtalen – beskrivs som en stor intäktskälla för staten. 

Läs mer: Hur fungerar en bytesekonomi?

Gillar Sveriges regering frihandel?

Kort svar: Ja, Sverige tjänar stora summor pengar på frihandel.

Längre svar: Då nästan 30 procent av Sveriges jobb är knutna till export är frihandeln viktig för oss, säger Statistiska Centralbyrån. Vi beskrivs vara extremt positivt inställda till frihandel då vi helt enkelt tjänar både pengar och arbetstillfällen på det. För att nämna ett exempel har både exporten och importen ökat flera gånger om efter att vi gick med i EU år 1995. Och jepp – även EU gillar frihandel.

Gillar alla EU-länder frihandel?

Kort svar: Merparten av dem, ja.

Längre svar: Somliga länder, såsom Frankrike, Irland och Polen – är inte överförtjusta i frihandel. De ser inte fördelarna och vill istället skydda sina egna industrier från konkurrens utifrån. EU, som arbetar för att alla EU-länder ska betraktas som en stor enhet, gillar inte den utvecklingen. Men då 24 av 27 EU-länder förstår varför frihandel bör betraktas som positivt vill vi påstå att frihandeln inom EU är här för att stanna. 

Handlar Sverige med naturtillgångar?

Kort svar: Ja, Sverige förfogar över stora naturresurser som i många fall exporteras.

Längre svar: I Sverige finns naturresurser i form av bland annat skog, vattenkraft och järnmalm. Vi förbrukar förvisso ganska mycket energi, men då vattenkraften och (till viss del) kärnkraften är välutbyggd slipper vi iallafall importera alltför mycket fossila bränslen, såsom olja. Även här spelar handelsavtalen in, då det i regel lönar sig att exportera våra resurser till länder som vi har fördelaktiga avtal med.

MYNT I GAMLA ROM – ALLA MILSTOLPAR

Romarrikets mynthistoria är intressant, men då det är mycket som händer på en och samma gång delar vi upp händelserna i kronologisk ordning. 

År 500 f.Kr: De första romerska mynten (aes rude) tillverkas. De är klumpiga, ovala och består av koppar. Nåväl – det var bättre än bytessystemet iallafall.

År 300 f.Kr: Likvärdiga och snäppet mer förfinade kopparmynt (aes signatum) tas fram. Motiven föreställer oftast landskap, fåglar eller boskap.

År 280 f.Kr: Det första silvermyntet, didrachmen, togs fram.

År 210 f.Kr: Silverdenarerna äntrade scenen. De var något mer förfinade i jämförelse med didrachmen. 

År 214: Denarerna ersätts av en ny mynttyp, antoninianus, eller dubbel denar. Kvaliteten var dock allt annat än bra. Detta då den silvriga och fina ytan snabbt blev vit och ful, för att tillslut efterlikna ett kopparmynt.

År 275: Nya mynt tog vid, som innehöll fem procent silver och 95 procent koppar.  

År 294: Kejsare Diocletianus inför återigen nya mynt, som samlare ofta kallar för follis eller nummus. De vägde cirka 10 gram, och hade en diameter motsvarande 3 cm. Inflationen var dock påtaglig, då myntet minskade i storlek i snabb takt på grund av att giriga rackare filade och tillslut smälte om mynten. 

År 294 och framåt: Under den senare romartiden är väldigt lite känt gällande myntsystemet. De mynt som trycktes under samma period klassificeras oftast efter storleken. Många samlare reagerar även på att kejsarporträtten inte längre var naturtrogna, utan mer eller mindre fantasibilder, som porträtterade ledarna som gudaliknande varelser.

Läs mer: Hur fungerar en bytesekonomi?

Myntens egentliga värde var förbryllande under romartiden

Romarnas mynt var oftast vältillverkade, men ack så förbryllande. Det egentliga värdet var dessutom svårtolkat. Innan vi ger oss in på sista delen av artikeln vill vi att ni ska ha kännedom om följande standarder.

AU (Aurum) innebär att myntet är tillverkat i guld, AR (Argentum) innebär att myntet är tillverkat i silver, medan AE (Aes) betyder att myntet ifråga är tillverkat i koppar eller brons (brons är kopparlegerad tenn).

Läs mer: Allt om internationell handel

De vanligaste mynten under romartiden

Nu skippar vi den kronologiska ordningen och presenterar precis allt på ett och samma bräde. Ni bör ha vetskap om att myntens egentliga värden är uppskattade och inte helt tillförlitliga.

Denar: Det vanligaste myntet inom romartiden, vägde 3.8 gram och var värd 16 as.

Antoninianus: Myntet föreställde kejsare Antoninianus, och kvalitetsförsämringen blev påtaglig.

Sestertius: Romarrikets största mässingmynt. En sestertius var värd fyra as.

Dupondius: Ett guldaktigt mässingmynt som pryddes av den dåvarande romerska kejsaren. En dupondius var värd två as.

As: Romarrikets mest värdefattiga mynt. 16 as motsvarade en denar.

Vad kostar ett romerskt mynt?

Det fanns många spännande mynt i gamla rom, och ni kan komma över ett flertal av dem online – exempelvis via Tradera. Kopparmynten kostar omkring 200 kronor stycket, medan silvermynten är betydligt mer värdefulla, dvs. mer häftigt prissatta.

VAD ÄR BYTESHANDEL OCH HUR FUNGERAR DET?

Byteshandel, vad är det egentligen? Somliga tänker sig kanske grottmänniskor som byter en klubba mot en sten, eller någonting annat primitivt. Men sanningen är att byteshandeln är högaktuell även idag, trots att många eventuellt avvisar det påståendet.

Vad är pengar?

Pengar kan bestå av vad som helst, såsom ett mynt, en sedel eller ett stycke guld. Det är dessutom vi människor som bestämmer det egentliga värdet. I grund och botten är pengar ett bytesmedel, som gör att vi kan köpa produkter, samt spara inför stora inköp. Mer specifikt är pengar endast värdefulla när vi vet att de accepteras som betalmedel, dvs. ses som värdefulla av andra människor.

Byteshandel förr i tiden

Pengar har funnits på plats i cirka 3.000 år. Innan dess var det byteshandel som gällde. Förr i tiden anordnades ofta så kallade ”bytardagar”, där bland annat skinn, pälsar och vapen kunde byta ägare. Att byta pryttlar fungerade säkert acceptabelt för länge sedan, men sedan regelrätta pengar införts är det enklare att förstå bristerna med bytessystemet.

Läs mer: Tullar är ett vanligt handelshinder

När uppfanns pengar?

Nu stannar vi kvar i stenåldern ett tag, där byteshandel var vanligt förekommande. Väl där byttes varor samt tjänster hej vilt, och vissa varor var säkerligen mer uppskattade än andra – allt enligt utbud och efterfrågan-principen. En relativ prissättning rådde, där exempelvis ett djurskinn kunde vara värt 30 bananer och så vidare. De mest värdefulla produkterna, såsom välsaltat kött eller effektiva vapen, kunde behålla sitt värde under en lång tidsperiod.

Kan man verkligen påstå att pengar uppfanns, då byteshandel egentligen bara är en mer ineffektiv variant av dagens ekonomiska system? Ja, skulle vi säga. Undan för undan efterfrågades en mer stabil valuta som även kunde delas, samt var enkel att förvara och bära med sig. Primitiva pengar, såsom guld och djurhudar, revolutionerade handeln och bjussade på många fördelar i jämförelse mot bytesekonomin. Och för att svara på frågan; 600 f.Kr uppfanns mynten, dvs. regelrätta pengar. Det egentliga svaret är dock lite av en tolkningsfråga, som ni kan läsa mer om via länken nedan.

Läs mer: Pengarnas historia – viktiga milstolpar

Varför utplånades byteshandeln?

Vi leker med tanken och säger att vi behöver två par långbyxor, och har fem t-shirts som vi kan avyttra i bytet. I det fallet måste vi hitta någon som äger två långbyxor i passande storlek, som dessutom vill bli av med dem, samt accepterar t-shirts som betalning. Den jakten skulle knappast bära frukt i första taget.

Om vi istället hade pengar till vårt förfogande skulle vi helt enkelt kunna köpa byxorna, och det bevisar att dagens monetära modell fungerar bra mycket bättre i jämförelse mot byteshandeln.

Skulle en bytesekonomi fungera i dagsläget?

Nej. Även om alla pengar försvann på ett ögonblick skulle vi förmodligen ta oss tillbaka till pengasystemet återigen. Viktiga och mer uppskattade varor skulle identifieras, och tillslut skulle nya mynt och sedlar vara på plats.

Finns det några fördelar med en renodlad bytesekonomi?

Det skulle bli aningen svårare att driva in skatt. Moms och andra typer av punktskatter skulle omöjligt kunna håvas in när produkter byts mot produkter. Men då skatt oftast ses som en förutsättning för att ett samhälle överhuvudtaget ska fungera kan man fråga sig om den aspekten verkligen kan ses som en fördel. Expressen nämner även ett bredare kontaktnät som en potentiell fördel. Men vad är viktigast egentligen – en hållbar ekonomisk modell eller regelbundna samtal med ett gäng prutande halvfrämlingar?